En autografsamlares värld

Kom på att idag är det ju en månad sen hela den här cirkusen började på riktigt. Typ ganska så exakt vid denna tid kom jag hem för en månad sen & möttes av den extrema stanken som gjorde att kräkreflexerna aktiverades deluxe. Så man fick fly hem till föräldrarna & ringa polisen. Känns konstigt att det gått en månad. Det känns verkligen som om det gått så mycket längre. Känns som det är en evighet sedan man var här & försökte rädda det som kunde räddas. Känns som det var en evighet sedan vi städade ur lägenheten. Känns som det var en evighet sedan man började låta näsan jobba på högtryck för att försöka kunna fastställa vad dagens doft är... Tyvärr kommer man väl få leva med det ett tag till även om jag hoppas att det är borta nu. Hoppas kan man ju alltid...