En autografsamlares värld

Som gammal hästtjej satt jag idag klistrad framför TV:n i första omgången av hästhoppningsfinalen & extra starkt hejade jag på Rolf-Göran Bengtsson. En person som jag har hejat & beundrat i många, många år. Lyckan visste inte några gränser när han gjorde en felfri runda. Sen blev det paus inför andra omgången & istället sände man finalen i damernas fotboll. Och det hann inte ta slut innan jag & föräldrarna skulle in till Malmö för att gå på festivalen. Något som jag tyckte var lite störigt för jag hejade ju så på Rolf-Göran Bengtsson. Så efter ett tag kom jag på radio. Så vi slog på den & hittade en kanal som sände från OS. Precis då säger de att de borde snart börja omhoppning om bronset och sen typ två sekunder senare lägger de till och även guldet. Och att det finns ju ett svenskintresse här så därför de försöker få reda på vilken omhoppning som ska vara först. När de senare säger att Rolf-Göran Bengtsson ska göra omhoppning om guldet så skrek jag högt, klappade händerna & höll på att börja gråta (även nu när jag bara tänker på det så kommer tårarna i ögonen) för jag var så glad. Men eftersom de började med bronsomhoppningen & det var sju ryttare där så skulle vi inte hinna höra hur det gick för min favorit. Så har gått & varit lite smått nyfiken under hela tiden jag varit borta. Det blev ju ett silver för tydligen rev han sista hindret på omhoppningen. Visst lite synd att han inte fick något guld. Men jäklar vilken bedrift ändå. Och nu kanske fler människor kommer att inse hur bra han är. För han är verkligen en underbart grym ryttare. Hoppas man får se någon repris på hans ritt.
Grattis till dig Rolf-Göran Bengtsson från mig!