En autografsamlares värld

Ringde precis hit till mig & såg på nummerpresentatören att det var ett 08-nummer. Jaha, telefonförsäljare tänkte jag. Trots det svarade jag (dumt nog) för tänkte att annars skulle jag ha det ringandes hela kvällen. Så jag svarade & det var från något företag som tyckte att man skulle hjälpa en att placera sina PPM-pengar. Gång på gång fick jag förklara för honom att det är absolut inget som jag tänker på. Varför skulle jag göra det? Jag är ju inte ens färdigutbildad ännu & till pensionen (om nu inte den åldern ändras) är det 40 år. Varför skulle jag bry mig om det då? Jag vet ju inte ens om jag lever då. Men det argumentet bet tydligen inte på honom för när man bodde i Sverige var det ju knappast någon risk att man inte gjorde. Vad vet han om det? Jag kunde ju haft någon sjukdom så därför inte trodde mig skulle nå den åldern. Dessutom kan man bli påkörd av en bil eller något liknande imorgon.
Han bara fortsatte snacka på & efter påpekat så där 7-10 gånger att jag inte är intresserad för det är inget som jag bryr mig om & han fortfarande inte lyssnade blev jag riktigt förbannad & sa till honom extremt argt jag är inte intresserad har jag ju sagt. Då äntligen fattade vinken & han blev sur på mig istället... Suck, lär dig lyssna istället så kanske det går bättre på ditt jobb...