En autografsamlares värld

Det är en konstig känsla som man har nu. Satt & skrev ett mail innan & rent på instinkt skrev jag att jag satt och skrev uppsats. Och efter några sekunder kopplade hjärnan om att nej, det gör du inte alls det. Likadant när jag pratade med mamma i telefon precis sa jag att jag satt & skrev uppsats. För attsen snabbt ändra mig om att nej det gör jag inte alls det. Jag sitter och läser uppsatser inför opponeringen. Känns konstigt. Känns konstigt att lämnat skivandet bakom sig, eller iaf förhoppningsvis... Skulle vara så skönt om allt gick vägen och man klarar detta. Skulle bli så sur om det inte gick vägen...
Nejdå, jag lovar jag är inte alls nojjig inför detta...