Charta 77
Jag lämnade The Sound för att försöka hitta Charta 77 och efter att ha gått lite vilse så lyckas jag tillslut hitta rätt få mig en bra plats och börja att känna mig väldigt lycklig. Detta eftersom detta är den första konserten med ett band som jag verkligen vill se och att det var extremt länge sen jag såg dem live gjorde inte lyckan mindre. Tyvärr måste jag säga att denna känsla av lycka byttes mot en känsla av besvikelse. Anledningen till detta var dels att det märktes ganska tydligt att de inte gör så många konserter längre för det var verkligen inte många låttexter som Granberg satte. Även om det i sig inte gör så mycket är en sådan människa som tycker sådant är ganska charmigt. Men energin var det verkligen inget fel på de gav verkligen järnet som alltid. Speciellt kul tyckte jag det var när Granberg döpte om "En björn och en tiger" till "Johnny bygger staket" (eller något i en stilen skulle iaf handla om det hur det hade tagit honom fyra dagar att bygga ett staket och en för att få det nerbackat.) Utan min besvikelse kom ur låtvalet. För det kändes verkligen helt konstigt för de körde helt enkelt sin greatest hits siva. Den mest utstickande var att de valde att spela "Kill, baby kill". Varför de valde att göra på detta sätt kan jag inte riktigt förstå, kanske har det att göra med att det inte var en renodlad punkfestival eller punkkonsert utan det var massa andra människor där också. Människor som kom dit och förväntade sig bara att få höra "En björn och en tiger" och när man hade hört den så blir det automatiskt världens bästa konsert.
Men som sagt inget fel på röjandet eller energin men låtvalet gjorde att man gick därifrån med en förvirrad känsla om att man inte riktigt visste om det var en bra eller dålig konsert som man just sett.
