En autografsamlares värld

Även detta band är ett band som jag aldrig har lyssnat på men eftersom vi kommer från samma del av landet har det blivit att man har sett dem live ett antal gånger. Och det är alltid en sådan upplevelse för att Maja har en sådan extremt härlig och fräck attityd på scen.

Så jag vandrade fram genom den stora folkmassan (var verkligen extremt stor kändes som om alla festivalbesökarna var där) för att lite på dem. Blev inte att jag blev så långvarig på denna konsert för de valde att inleda med "Living in America" för att sedan fortsätta med "Hit me" och det är de två låtarna som jag kan med dem så därför valde jag att istället vandra bort till Charta 77 lite tidigare än vad jag hade tänkt mig. Runt omkring mig var det fler människor som valde att gå redan efter två låtar eftersom de är deras kändaste låtar så det kanske var en miss från bandets sida. Även om jag inte vill se det som det. Jag väljer att se det som ett led i deras extremt kaxiga attityd som iaf Maja har stora doser av live. För det är kaxigt att öppna med de låtar som alla förväntar sig ska vara de självklara extranummerna. Och vad gör det att en del väljer att gå efter två låtar när platsen framför scenen fortfarande är extremt fullsmockad så man knappt kommer fram?