En autografsamlares värld

Igår gjorde jag något som jag aldrig gjort förut. Jag såg ett avsnitt av Stjärnorna på slottet. Detta endast för att det var Jonas Gardells dag. Han har under massa med år varit min stora favorit. Så kände mig bara tvungen att titta på det nu när det var hans dag. Ville ju se om han var så knäpp som det verkar enligt kvällstidningarna...
Men kan bara säga att jag blev bara ännu mer kär i honom. När han pratade om hur han var mobbad och låste in sig på toaletten varje rast. Då den blivande läraren i mig tänkte fan vilken dålig lärare som inte gjorde något. Men nästa sekund så dissade Jonas mitt sätt att tänka för det behövdes finnas mobbade & frusna barn som stannade inne på rasterna för annars skulle kultursverige dö ut. Likadant när han pratade om hur han blivit bemött i kyrkan eller när han pratade om sin mamma fick mig bara ännu mer positivt inställd till honom.
Han är unik. Det finns ingen som kan blanda komik & allvar på samma gång som den killen. Det gör honom viktig, det gör honom speciell och det är det som jag gillar så med honom.